Idag har jag & killarna vart på en föräldragrupp för oss med extremprematurer. Killarna ville inte samarbeta med mig på morgonen vid matning mm, (jag klev dock upp för sent å gjorde i ordning allt så, de e väl mest mitt fel).. 
Gruppen börja 10.30 å 10.25 klev ja på bussen här utanför. De va ju bara ren tur att de gick en buss just då, för min tanke va att jogga till stan som vanligt.. haha! 
Vi traska in runt 20 i 11 kan ja tänka mig, så de gick rätt bra ndå. 
 
Jag ska inte gå in på vad vi pratade om där, men ja tycker de va så skönt att va med familjer som också haft en tuff start. De förstår en på ett annat vis. Andra kanske vet å förstår att man haft de jobbigt & att de är en tuff tid. Men dessa familjer har kört ett liknande race som oss, inte samma, men liknande. Så man förstår varande på ett annat vis. Vi alla har startat vår tid som familj på de värsta sättet tänkbart. Man ska va lycklig när allt bara är skit. Allt är timma för timma, dag för dag. Man ska gå å va rädd att sina barn kan dö. 
Nä ush! vill inte tänka på de mer idag. 
 
Loke var vaken å höll oss sällskap nästan hela tiden, Bobban vakna lite mot slutet å ville kika upp, men båda somna snällt i vagnen å sov hela vägen hem. 
Nu dock har dom en äta sova äta sova period. Brukar va så varje dag på antingen morgonen eller kvällen men dom vill köra nu bara för att jag e helt själv för ovanlighetens skull.. haha!
Så nu har dom ätit, sovit i ca 20 ¨nu skriker dom efter mat igen så ska ladda 30 var å få som nöjd. Kommer nog få greja så fram å tillbaka ett tag om ja känner dom rätt ;) 
 
 
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress