31 december 2017

- tvåtusensjutton -

Vardag

Januari.
Jag & Jonas reste i Indonesien. Det vi trodde skulle vara 2017´s största äventyr. 
 
 
 
 
 
Februari.
Hemma igen & jag börja träna mer. Skrev även avtal med en kund, Linus, att vara hand dejt när han har bal om sisådär 5 år? 
Började även göra färska vårrullar. Så himla gott! Det ska ja komma ihåg å göra när vi väl e hemma igen.
 
 
 
Mars.
Lilltjejen Livli fyllde 1 år & jag tog kort på mycket mat som jag åt. Och VIKTIGT VIKTIGT!  Jag fick äran att färga Magnus skägg turkost ♥
 
 
 
 
 
 
 
April.
Jag var med i tidningen, dagens fråga, som ja såklart satte in i mitt urklippsalbum där ja har alla artiklar om mig.. å andra ja känner.
Ja ansökte till Miss Springmeet 2017 & börja få sommarfeeling.
 
 
 
 
Maj.
Ja satte upp "cirkus är djurplågeri" på stans cirkus skyltar & tog hem vinsten Miss Springmeet 2017! 
Fick även veta att Korken låg i min mage!
 
 
 
Juni.
Körde damrally med Mamma Mallan & Maggan, super kul!
Hjälpte brorsan att måla fasaden. Var i stugan å njöt, å funderade på hur livet skulle vara där med en liten bebis i framtiden.
I slutet på månaden var vi med Denize & Jimmy i Stockholm å kolla på Guns n´roses!! 
Gjorde äntligen min finder tatuering å, Mermaid! 
 
 
 
 
Juli.
Hade möhippa för BÄSTA Denize! Nykter var man, körde fejkfylla.. men va gjorde det?! 
Hade photoshoot med Pink Ribbon Pinup Girls ♦ Minns att ja mådde skit illa å va super trött, men hade inte gått ut med att ja va gravid. Hade fler underbara dagar i stugan med Jonas. Å körde även fejkfylla på stråket med mitt turkosa hår!
 
 
 
 
Augusti.
Årets bästa månad! En somrig månad då Denize & Jimmy äntligen skulle gifta sig & vi närmade oss ultraljud för å se vem som gömde sig i magen! Eller ja, de visa sig; vilka! 
 
 
 
 
September. Längta längta längta å jobba så mycket ja orkade innan korken & veo skulle komma till oss! 
Från vecka 20 växte magen bara POFF! 
Bakade bullar med mamma & lyxa på pinchos med bästa Jöns.
 
 
 
Oktober. 
Min månad! fyllde år å gjorde den finaste & godaste smörgåstårtan. Va på läkarbesök för å bli sjukskriven innan gravpenning pga ont i kroppen & trött.
      Fick värkar & flögs till Stockholm. Mindre än 72 timmar senare kom Korken & Veo, Bobby & Loke ♥
En månad som jag brukar älska, hösten. Fina kläder & fina färger. Härlig luft å bara såå mysigt! Men de blev den bästvärsta å oroligaste månaden i mitt liv. 
 
 
November. Va? November? Har de ens vart? Har bara tagit allt dag för dag sedan killarna kom.
Kom i alla fall äntligen hem till Östersund i November.
 
 
December.
En stabilare månad med mindre ångest men fortfarande oro & längtan hem!
Fått finbesök av många & killarna har hunnit öka sin vikt 3 gånger!!
OBS! va ute med killarna med vagn första gången.
 
 
 
 
 
 
Ett år som stannade i Oktober. Resten av året har bara gått. Längtar till 20218 som ska bli helt underbart med min familj. Längar till att komma hem å bara vara vi.
Ska fortsätta stå upp för mig själv & ta hand om mig. Så fort ja känner att ja har tiden till mig själv så lovar ja att börja med det.
 
Ha en fin kväll, nu ska ja spela bingolotto med mina bebisar å Jonas såklart !
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

28 december 2017

osynkade..

Vardag

Killarna har vaknat samtidigt å velat äta hela tiden, förutom nu.. Bobby käka över 100ml vid 18 å loke åt 85. Nästa mål 21 åt loke 85 igen men Bobby ville inte vakna å äta. Nu undrar ja när tusan han ska vakna å va hungrig. Kommer han missa ett mål å kommer dom vara osynkade i maten nu? Ooorkar inte de ! 


Idag har vi skött hans syrgas själv. Övervaket har vart på så vi har fått höja å sänka som vi "vill". Vi ser ju när han har behov av mer å mindre. Planen är att ta av den imorgon ett tag för å se hur han klarar sig. För vi vill gärna slippa gå hem med syrgas. Dock ska vi lära oss hur de funkar ifall att. ♡ 
Han har legat super bra på 0.01 hela dagen! 0.02 när han äter. Så håll tummarna !! 


Mormor har vart här å gosat på kvällen 💖


28 december 2017

en dipp för mamma

Vardag

Idag e de ja som dippar för idag är en dag då allt känns extremt långt borta.  För en vecka sedan hade dom sagt att vi kanske skulle få åka hem. Idag låter de som de kan vara veckor bort, å eventuellt med syrgas. 
Vi har haft samtal med läkare över nuläge å framtid. Å man blir då extra påmind över att man har två extremprematurer som har & kommer ha det extra jobbigt. 

Bara för att killarna är större nu å ser mer ut som "vabliga" bebisar så vill man gärna tänka å tro att dom är det, å att dom ska va som "vanliga" bebisar. Men så e inte fallet. Dom är fortfarande känsligare & kommer ha lättare att få infektioner än andra bebisar. Dom kommer vara "efter" i utveckligen eftersom dom är så pass tidig. Man tror gärna att dom är tåliga nu när de e mer hull på dom. Men de är dom inte heller. De är inte bara andra som tror de utan en själv gör ju det eftersom de e så mkt mer bebis nu som sagt. 

Jag dippar iaf idag pga detta. Ja blir påmins om hur de faktiskt är å att vi bor på sjukhus. Å ja e faktiskt nervös över att man ska klara att ta hand om dom hemma. Vi har haft 10 veckor med super hjälp nu som har jätte bra koll på killarna. Men sen ska man ha den kollen själv? 
Biter ihop å tar mig en dusch. 

Bobby kramar draken ♡